Lite gott & blandat!
Hmm... var ska jag börja nånstans.... Jag har nästan varje dag varit på G o sätta mig att skriva lite blogg, men det har varit så rörigt i skallen o så mycket olika att jag tillslut inte kunnat bestämma mig för vad jag velat skriva - o skitit totalt i det istället... *suck*
Hmm... var ska jag börja nånstans.... Jag har nästan varje dag varit på G o sätta mig att skriva lite blogg, men det har varit så rörigt i skallen o så mycket olika att jag tillslut inte kunnat bestämma mig för vad jag velat skriva - o skitit totalt i det istället... *suck*
I söndax märkte jag att Flamman återigen fått ena analsäcken inflammerad! Damn! *sväära* Ringde t vetten o fick en tid till måndag e.m. Hon var ju inte så glad precis så jag bäddade in henne i duschen - där hon valt att parkera sig, o lät henne vara ifred. Det känns ju jättehemskt att inte kunna göra så mkt när de har ont kritterna men man vet ju att det inte är dödligt iaf.
Vi åkte en sväng till Sicka o shoppade lite grejjer o ett annat hundfoder till Viper för o se om d går hem nu när han tvärvägrar Standardten. Viper var jäääääätte-duktig, hade full fokus på matte o gick toppenfint i kopplet. Att matte sen gullar o fjollar o berömmer hela tiden så halva parkeringen står o idiotglor är väl en annan sak. Folk får idiotföklara mig om de vill, bjuder jag på.
Sen fick Fjant springa lite lös i Skarpnäck... nya leksaken ojojojojjjjj! Den hamnade genast högst upp på listan o för första gången visade han lite resursförsvar - han ville inte gärna komma nära oss med den. Godis var totalt ointressant... Alltid intressant att upptäcka nya sidor hos Viper... han har ju aldrig visat resursförsvar om nåt alls tidigare - varken käk, godis, leksaker, tuggben eller märgben. Tydligen var den här leksaken väldigt dyrbar dock så d tog en liten stund innan han fattade att han får tillbaka den även om vi lånar den.
På måndagen var det träff med Karin igen... Viper gillar henne, hon e så mysig. Helt plötsligt när vi håller på med en övning står en stor goldenhanne bredvid oss... Var i helvete han kom ifrån vete tusan, jag får hjärtat i halsgropen o drar Viper bakom mig samtidigt som jag hojtar: "Gå bort!" till jycken. Han var ju som tur va inte ilsk utan pinkar på en buske o pyser sen iväg. Ungefär 1 - 1,5 timme senare ser vi samma jycke komma släpandes på två kvinnor i koppel den här gången. Han hade nog haft skoj på en lite äventyrsrunda för sig själv.
När vi kommer in igen ser jag att det har gått hål på den inflammerade analsäcken på Flamman - hon var ju iaf mycket gladare nu när d inte gjorde lika ont längre, jaja... Husse kom hem o följde med till vetten för o väga Viper.Såklart kunde de inte göra nåt me katten så sent på e.m. men de tog ett blodprov o så fick vi en tid till post-op dagen efter.
Ja, då skulle jag då igår försöka släpa med mig både katt i bur + hundvalp i sele till vetten o lämna in kattskrället. Viper gillar inte djursjukhuset så han tvärnitar utanför dörren o håller nästan på att orma sig ur selen.... IIIIIIH!! Bara att snabbt som ögat följa efter med kopplet o sen lyfta upp honom istället. Hmm, vi kanske skulle ha tänkt oss för innan vi döpte honom efter en orm??!!
VAR KAN MAN HITTA Y-SELAR SOM INTE GÅR ATT SLINGRA SIG UR?!?!?!
Fjant under ena armen o Fräs under andra o så in hos vetten.. Vippe konstaterade ganska snabbt att han inte skulle råka illa ut, så han intresserade sig för höj/sänk-pedalen på undersökningsbordet istället. Sen hälsade han lite på sköterskan o såg lite snopen ut när vi kunde vända o traska ut igen...
Eftersom jag redan hade honom i bilen så rattade jag iväg till banan så han skulle få springa lite. Jo elle huur! *suck* Fick först vänta en halv evighet på folk som inte har nån som helst hyfs eller vett att fråga fast de ser att folk står i kö. Nej, jag vägrar släppa ihop Viper med några brottnings-raser som inte har förståndet att ta det varligt med små valpar - de ska man tydligen spela bowling med. Inte för att matte till valpen brydde sig men ändå.
Vi körde lite kontaktövningar istället + passivitet. Viper var JÄTTEDUKTIG trots ett halvhysteriskt anfall i början innan han begrep att vi skulle ta det piano. Dutti Fjant!
Bäst som jag står där o väntar på att det ska bli vår tur ser jag helt plötsligt TVÅ WHIPPAR med tillhörande matte&husse komma gående. Utan att tänka mig för utbrister jag ganska högt: "Nämen titta - här kommer lite RIKTIGA hundar!" Oops! Kanske inte va så smidigt men va tusan, vem bryr sig.
Två vackra beiga whippetpojkar som jag senare får veta kommer från kennel Adagio. Den yngre av dem, 10 månaders-slyngeln Peppe e lite för burdus i sitt röjande med Viper så matten är bussig o håller i honom. Istället får Viper leka med Valle som är 2 år och något mer stillsam. Viper går tyvärr upp i jättehög stress så jag får lyfta upp honom efter en liten stund. Blev väl för mycket efter att ha väntat så länge antar jag.
Men jisses vad liten Vippe är.. Liten Fjant.... hehe!
Skoj att få prata lite hund med whippetfolk, de är ju inte så jättevanliga här i krokarna. Sen åkte vi hem o Viper fick sova.... hehe.
Nu har vi här hemma de 3 F:en - Fjant, Fräs & Fet! Bussiga smeknamn på kritterna eller hur! Moahahaha!
Äh, nu orkar jag inte tjata längre - får väl fortsätta med det jag åxå har tänkt plita ner nån annan dag....
Lite bilder tagna i förra veckan:

Vadå fladderöra?! Are You Talking To ME?! Fäll ner Faraoöronen o landa nu va!
Annakarin - här har du ansiktsuttryck! ;p
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar