2009-01-14

På bättringsväg!
Dax för en liten uppdatering om Vipers klo.Det här riskerar att bli ett gnällinlägg för hela familjens tålamod börjar ta slut nu... Ibland känns d som om samtliga djur jag har/har haft är nån sorts måndaxexemplar - alltid e d nåt fel på dem.... *suuuuuck*

Vi var ju till vetten i måndax igen... Fick träffa ytterligare en ny veterinär som vi inte haft nån kontakt med tidigare. Hon tyckte att det såg bra ut o körde som vanligt 20 frågor...Nej, han haltar varken mer eller mindre än tidigare, det gör han inte så länge han e utan bandage.Ja, såret ser mycket bättre ut. Verkar som om den nya antibiotikan funkar.Jasså, lufta det så mkt som möjligt e bra å inte bara några timmar per dag, jahaaa.Nej, d går INTE att ha på honom nån tratt - speciellt INTE med sele på sig så han inte kryper ur tratten [då lär inte klon läka det här halvåret!].
Använda sunt förnuft när d gäller rastning m.m. Jaha... ???
*suck*
Varför kan man aldrig få raka svar eller en vettig förklaring när d gäller veterinärer lr doktorer över lag? Vi har ju fått höra en ny version, teori, förhållningsregler för varje vett vi har träffat nu... börjar bli irriterande.

Vi fick välja mellan 2 olika upplägg - antingen skulle de ta in honom o ge lugnande samt rengöra ordentligt. Eller så fick vi hämta ut ett SVINDYRT schampoo på apoteket o sen tvätta med det några ggr i veckan, INTE om såret var torrt o fint. Samt fortsätta med nya medicinen o smärtstillande. Såret ska luftas så mkt som möjligt - han får inte slicka på det så trä på tubgas som är luftigt o bra.

Vi valde d senare alternativet. Schampoot var ju ett helt företag att få tag på. Annars verkar allt gå åt rätt håll. Eftersom han bryr sig noll om såret så länge vi inte e där å pillar å petar så har d fått vara så mkt som möjligt - vi tvättar när det ser ut att behövas annars inte. Sätter på en socka när han ska gå ut o så en påse över den så det inte blir blött... Verkar funka toppen hittills... Förutom att Viper e mer högt än lågt å nu börjar d va snudd på att han tar sig ur sele/koppel ute... *suck*

Vi ska tebax t vetten på måndag å får då se vad de anser om det hela.... Tycker d här e skitsvårt att veta hur man ska göra o när man ska göra nåt, o varför.... Alla säger olika saker å snart vet man varken ut eller in... Nåja, vi håller tummarna för att d går åt rätt håll å så får vi se om vi får på pälsen på måndag eller vad som händer - hoppas bara att han blir bra snart för jag tror inte han står ut så länge till... D gör inte vi iaf, känns ju jättehemskt att få va elak o ta ner honom på jorden å försökta stilla honom hela tiden.

I tisdax var d näst sista gången på valpkursen - d va snöblandat regn o svinkallt. Viper fick va hemma med husse o vila tassen, med tanke på vädret, så åkte matte ensam på valpkurs... Hehe, d va bara en vovve som kom + jag, så den vovven fick en privatkurs. Synd att inte Viper var fit for fight för just den dagen tränade vi inkallning med störning - hade varit intressant o se hur han hade funkat. Nåja, d lär väl va knäck i lurarna nu när d blir värsta julaftonen att komma lör nästa gång han får va d... Vi får väl försöka ta honom till nån inhägnad me bra underlag de första gångerna så han inte kutar sönder nån mer klo.

Det lilla monstret har börjat trilskas ännu mer med käket. Matvägran på hög nivå. Otroligt frustrerande att behöva muta i honom maten men kan ju inte göra så mkt annat eftersom han måste äta när han får medicinen. Grrr!

Har ju grunnat en hel del på det här med maten till honom efter att ha träffat 2 av kullsystrarna som båda e större än honom. Samt fått höra att en av hanarna ska va ännu större än syrrorna...
*suck*
Eftersom jag inte ha några direkta erfarenheter av valpar så vet jag inte hur de växer eller om hans storlek nu innebär att han kommer bli en liten skit även som vuxen... Storleken spelar väl mindre roll egentligen men d vore ju trevligt om han höll sig inom måtten iaf...

Den här klo-grejjen har ju gjort att vi får börja om från noll med både ensamhetsträning o inkallning... D har ju inte gått o lämna honom ensam nåt eftersom klon måste hållas under uppsikt. Gaaaaaah! & jag vet inte riktigt var han befinner sig i utvecklingen om d e dax för könsmognad snart, men om så är fallet lär d ju va besvärligt att få inkallet att fungera vettigt... Vi som hade kommit en sån bra bit på väg... *suck* Nåväl, d e väl bara å bita ihop å försöka göra d bästa som går å hoppas att han har nåt slags band me familjen...

Inga bilder idag, får återkomma med några nya snart...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar