Ska man skratta eller gråta...
Ja, det är frågan.
Jodå, som jag skrev i förra inlägget så har vi ju fått tebax bilen. I helgen var vi o rattade runt och allt var frid o fröjd..... I eftermiddags skulle vi åka till hundfysioterapeuten för grabbarnas behandlingar...... och jodå, när vi kommit upp på Essingeleden så NOG FAN BÖRJAR LAMPJÄVELN LYSA IGEN!!!
-Alltså det ÄR FAN INTE SANT!
Var bara att kasta sig av vägen och vända fort som fan - ringa o avboka behandlingen... Och sen ringa o prata med bilfirman.... och försäljaren där blev inte precis glad.... och jag kan inte annat än förstå honom! FÖR HUR KÄNNS DET INTE FÖR OSS!!!!!!!!
Först blev jag förbannad, sen nojjig o tillslut garvade jag bara.... orkar lixom inte mer nu!
Blir bara så trött... ytterligare en gång som jyxen missar behandling pga biljäveln!!
Allmänt anti, baggi o grinig! *surkärring*
Vi får väl se vad som händer i morgon när bilfirman skulle kontakta oss............................................
Nä sluta, detta är ju inte klokt. Förstår att du snart blir totalt galen på bilskrället. Men nu får de väl snart betala er för "sveda o värk". Tycker nog det är nyttigare att skratta åt eländet än gråta, för det gör ju ingen nytta ändå att gråta. Hoppas det snart ordnar sig för er med bilen. Kram Mia.
SvaraRaderaTänker på er! Å hoppas att ni slipper mer bil-elände!
SvaraRaderaKramar Annakarin