VipTin

Hitchkocks "Fåglarna" & Skjuta Rådjur med frisbee... ^^
Jajjemensan härom morgonen så var jag ute med grabbsen på morronpinken... Vi går på en gräsmatta bakom en inhägnad fotbollsplan... Solen strålar och vi bara myyser & njuter. Eftersom jag tycker att vi kan stanna kvar där en stund till tar jag upp en näve godis och slänger ut på gräsmattan.. Grabbarna snokar iväg lite godissökande... Samtidigt hör jag swichande ljud ovanför huvudet... Jag tittar upp och på staketet runt fotbollsplanen sitter 10-12 kajor (tror jag det var) uppradade o nyfiket följer hundarnas tuggande...
Jag o grabbarna promenerar vidare och så fort vi har kommit utom räckhåll så dyker hela flocken ner o plockar upp eventuella smulor som hundarna missat...
Kan inte motstå frestelsen utan jag kastar ut en näve godis till fåglarna åxå.. till hundarnas stora förvåning. Grabbarna har lite svårt att hålla sig i skinnet men jag ser det som ett ypperligt tillfälle att träna lite lydnad, "anti-jakt" osv. Så med ett helt stim av stora, svarta fåglar skuttandes framför nosen på hundarna kan jag inte vara nöjdare med deras självbehärskning o självkontroll. Det kliar lite i kroppen på Viper som gör en samling blandade småhopp vid några tillfällen - men inte mer än det.
Såååå duktiga hundar, matte är omåttligt stolt! ♥ =)
Det roliga är att under hela resten av promenaden så följer fågelflocken med oss... är de inte på marken alldeles, alldeles intill... smarta fåglar som vet exakt hur långt hundarna når i kopplets längd... så är de uppe i träden.
Om jag hade haft tillräckligt tålamod så tror jag nog att de skulle tagit godis ur handen på mig.... Fascinerande.
Men fast vi gått där igen, så har jag inte sett dem... Ett av vardagens små mirakel.... =)
[Och om någon nu skulle få för sig att förfasas över att jag har matat skräniga kråkfåglar så kan jag lugnt informera om att det var en engångsföreteelse.] ;)

Idag när vi skulle ut i skogen på promenad så springer vi på 2 rådjur som står ute i lingonriset å ugglar... Rådjuren häromkring är ju, TYVÄRR, inte speciellt rädda för varken folk lr hundar... tvärt om. Så när vi kommer tillräckligt nära för att de ska skutta iväg blir ju grabbarna såklart lite till sig - de får ju inte jaga efter.... Vi traskar vidare på vår destination...
Sen när vi kommer samma väg på hemvägen ser jag den ena av Bambisarna stå o filosofera ungefär på samma ställe... Jag börjar vinka o veva med armen för att förhoppningsvis får den att ge sig iväg innan hundarna får syn på den.... men nänä, den bara står där o glor.... Jag har ena av hundarnas gummi-frisbee i handen.... så jag skickar iväg den mellan stammarna o hoppas att den ska träffa en gran eller nåt å skrämma iväg dem... I nästa steg ser jag hur det andra av rådjuret, som jag inte såg, FÅR FRISBEEN RÄTT I BAKEN!!!!! O.o ^^
Jag har alltså lyckats träffa en Bambi i rumpan med en frisbee... jag som inte ens träffar golvet om jag så ramlar på det... Hahaha! Helt otroligt, makalöst! =)))
Nej, det var inget hårt kast... nej Bambi blev inte speciellt rädd - möjligen lite överraskad... och tog bara något skutt framåt innan den vände sig om å tittade på mig..... Grabbarna hade ju vid det här laget sett dem så de börjar hoppa å skutta så rådjuren ger sig iväg några meter bortåt. Vi går o hämtar frisbeen....
Om någon undrar vad det är för "vapen" jag pratar om så är det en sån här - Dog-o-Soar... grabbarnas favvo leksak. De är i mjukt gummi å gör absolut ingen skada, inte ens på en lurvig Bambi-rumpa... jag lovar! =)



Så nu när vi väl har fått näsan över ytan efter att ha varit totalsänkt i flunsan i över 2 veckor... och därefter rasade nacken pga allt hostande under flunsan..... Ibland är man på topp, ibland inte... Jag har banne mig aldrig varit så sjuk i hela mitt liv!

Nu är det VÅR! =)
Grabbarnas träning/stretch/underhåll m.m. har vi börjat med... sååå underbart. Det finns hopp om livet.
Kram på er där ute! ♥ =)